Etikettarkiv: Washington Dulles International Airport

Nästa USAresa kapar jag ett flygplan så att jag kommer fram: 6 delstater på 7 dagar – del 1 av ?

USARESADet har tagit över en vecka för mig att ta mig tiden till att skriva ner mitt första blogginlägg om min resa på andra sidan pölen. För även om vår käre skald Carl Jonas Love Almquist myntade frasen – Blott Sverige, svenska krusbär har. Så har jag inte haft en lugn stund sedan jag landade på Arlanda. Men här kommer den första av ett okänt antal blogginlägg i Grattis Världen där jag återberättar mina anekdoter och äventyr med inslag av misstänkta bilstölder, samtal med den lokala polisen, urban safari bland gatugäng och mycket annat.

Men innan vi ens kommer dit så ska vi ställa tillbaks klockan och datumet till den 8:e september. Alltså dagen innan min avresa avresa då jag passade på att besöka Arlanda för att dumpa mina resväskor för att få lite mer sovmorgon på själva avresedagen. Och som jag skrev i mitt tidigare blogginlägg så hade jag onda aningar om att jag eventuellt skulle få fakir i en ekonomistol. Men på tåget mot Arlanda så fick jag ett mail om att jag hade blivit uppgraderad från SAS Go till SAS Plus. Dock så skulle det vara en av SAS gamla Airbus A330-300 häckar som skulle kuska oss från Kastrup till Washington D.C. Läs mer

Taggad , , , , , , , , , ,

Jag kan flyga, jag är inte rädd – Det är bara så sabla tråkigt att göra det i mer än en timme..

FlygresaSöndag natt och på onsdag så lyfter min flight SK403 från Arlanda ner mot Kastrup där jag ska tillbringa en stund i loungen. Innan det är dags för att borda SK925 som ska ta mig över Atlanten till Washington Dulles International Airport. Men redan nu så har den där sabla long-haulångesten sakta börjat krypa sig inpå mig som en våt filt..

Inte den där klassiska Stig Helmer Jag kan flyga, jag är inte rädd, jag ka.. varianten. Utan snarare den där jobbiga sortens flygångest som uppstår när man börjar bli medveten om att man ska tvingas tillbringa över 8 timmar som fakir i en ekonomistol, uttråkad, rastlös och terroristbenägen. Nu för tiden så tycker jag inte alls att det finns någon tjusning eller något speciellt i att flyga oavsett distans. Det är helt enkelt ett transportmedel precis som när man åker buss. Och alla flighter över en timme känns som en mentalvåldtäkt..

Den där magiska och pirriga känslan av semester och äventyr har tråkigt nog trubbats av mer och mer med åren. Kanske beror det på att jag har haft förmånen att få kuska runt med närmare 100 flighter bara de senaste 5 åren. Nu kanske det framstår som att jag är lite väl gnällig i det här blogginlägget av Grattis Världen. Men vem ser egentligen fram emot själva flygresan i sig? Om man nu inte flyger i en bättre kabinklass förstås, för det är en helt annan upplevelse att resa i business class.

Läs mer

Taggad , , , , , , , , , , ,

7 dagar, 6 delstater – Washington till New York

USARESA1Att USA består av 50 delstater vet nog dem flesta. För det får vi ju lära oss redan i småskolan när det ska tragglas geografi. Men hur många vet att det bara är drygt 30 mil emellan städerna Washington D.C. och New York City? Sen att man dessutom passerar igenom 6 delstater är det nog ännu färre som är medvetna om. Så att vid en tråkig parmiddag komma med påståendet ” –Jag bilade ensam genom 6 delstater för att köpa ett par schysta dojjor, käka en burgare och spana in den där statyn som de grodtuggande fransmännen skänkte som gåva i samband hundraårsminnet av USA:s självständighet 1886”. Lär ju minst sagt låta som ett efterblivet äventyr för den som inte är insatt i distansen mellan punkt A och punkt B ifråga.

Och det är lite av anledningen till att jag faktiskt valde att resa till Washington, D.C. istället för Chicago, som jag först hade tänkt. Naturligtvis inte för att agera hipster och sedan ”skryta om min unika resa” som flera miljoner människor gör varje år. Utan mer för att få chansen att glida på tumanhand genom pärlbandet av städer på den amerikanska östkusten. Utan att någon  medpassagerare som klagar över att vi ska ta oss till hotellet så fort som möjligt. Nu kan jag vika av på en flera timmar lång omväg enbart för att spana in något gammalt fort eller en unik restaurang.

För när jag ändå har en hyrbilsvoucher från Hertz som går ut i slutet av oktober. Så kan jag lika gärna bränna den, på den här resan. För sen när jag sen ska till Shanghai i November så lär jag ändå inte behöva någon bil för att ta mig runt, om man bort ser från taxi då förstås. Så det får helt enkelt bli en tripp upp till New York genom Baltimore, Philadelphia, Elizabeth och en rad andra småstäder längst vägen. Så nu återstår det bara en del grovplanering för att optimera resan, vilket jag jag tänkte ta och skriva lite om i det här blogginlägget av Grattis Världen.

Läs mer

Taggad , , , , , , , , , , , , , , ,