Dash 8 100 till Bodø: Tågluff 68°Nord Del 4 av 7

2015-02-04 13.09.29Läs första delen, andra delen och tredje delen av Tågluff 68°Nord innan du fortsätter läsa.

Efter vårt studiebesök på Nordland Røde Kors Krigsminnemuseum så bestämde vi oss för att gå tillbaka till hotellet för att checka ut samt beställa en taxi till flygplatsen. För att ha gott om tid på oss för att njuta av en norsk sandwicher och en kall pilsner. I väntan på vår kommande flight ner till Bodø. För på flygplatsen så borde det ju åtminstånde kunna finnas färdiga mackor.

För även om tyskarna hade ganska så storslagna planer under kriget på färdigställa Nordlandsbanen från Trondheim upp till Narvik. Men tyvärr så hann bara de ryska krigsfångarna ralla järnväg upp till den lilla byn Fauske 56 km öster om Bodø. Och efter krigsslutet så har de lata norrbaggarna inte själva haft samma entusiasm att färdigställa arbetet. Även om de faktiskt fortsatte det mödosamma arbetet 1950 med att ralla järnväg till Bodø. Där arbetet helt avslutades helt 1962 vilket har gjort att större delen av Nordnorge därför saknar järnvägsförbindelse.

Så därför hade vi redan från början bestämt oss för att flyga de 30 milen mellan som skiljer Narvik och Bodø med det norska flygbolaget Widerøe. Dels för att det skulle ha tagit oss drygt 5 timmar med diverse lokalbussar. Men även för att vi skulle få en 39 minuter lång naturskön flygning över fjordarna.

Jag har tidigare beskrivit Modlin Airport utanför Warszawa som den minsta flygplats jag någonsin besökt utanför Sverige. Men det var innan jag hade hamnat på Framnes Airport, för det är utan tvekan den absolut minsta hitintills. Men det känns riktigt tryggt att det är så pass välskyltat både på norska och engelska. Kanske något för grekerna att ta efter.

2015-02-04 13.10.49Efter 10 minuter på smala vägar som slingrande sig in emellan både villaområden och längst Ofotfjordens branta stränder. Så anlände vi till en liten blå och obetydlig byggnad. Som tydligen utgör flygplatsens avgångshall. Varifrån det enbart går 4 flighter om dagen varav 3 av dem ner till Bodø och 1 upp till Tromsø.

Då jag har flugit en del inrikes i Sverige så vet jag sedan tidigare att såna här flygplatser sällan består av så mycket mer än en start- och landningsbana samt ett litet café med torra bullar till ockerpriser. Men jag såg ändå fram emot att få koppla av med en kall och något att tugga på.

2015-02-04 13.10.24Ankomsthallen är belägen i en separat byggnad som jag tyvärr aldrig fick någon möjlighet att gå in och spionfotografera. Men det kommer nog att bli minst en flygresa upp till Narvik i sommar. För det finns många små flygplatser och byar som jag vill utforska i Nordnorge.

2015-02-04 12.38.042015-02-04 13.18.47Väl inne på flygplatsen så visade det sig att vi var helt ensamma och med tanke på den obemannade säkerhetskontrollen. Så förstod jag att det inte skulle bli varken något att tugga på eller fukta strupen med. Så två timmar skulle spenderas i en soffa i väntan på att flygplatsen skulle befolkas av personal.

2015-02-04 13.09.022015-02-04 13.08.572015-02-04 14.47.52Så jag passade på att leka spion och smygfotografera lite genom staketet till start- och landningsbanan. Och man kan ju faktiskt även se på bilden hur kylslaget och blåsigt det faktiskt var under de dagarna som vi spenderade norr om polcirkeln.

2015-02-04 14.54.19En och en halv timme senare

Så öppnades säkerhetskontrollen som bemannades av tre överdrivet nitiska Securitasvakter. Som nog fantiserade om att deras lilla flygplats var Vita huset. Eller så var de nog bara mobbade som barn och älskade att ge igen på oss svenskar. För i vanlig ordning så fastnade jag i säkerhetskontrollen och blev utplockad för en extra säkerhetskontroll.

Efter en del frågor och tafsande så blev vi återigen helt ensamma i vad man skulle kunna kalla gaten. Och mitt efterlängtade café bestod tydligen av en varuautomat och en dito med kaffe. Så det fick bli en flaska isté och lite godis för att dämpa den värsta hungern.

Widerøe2Sagolikt vackert

Det är inte första gången som jag har fått gå ut på landningsbanan för att gå ombord på ett väntande flygplan. Men det är utan tvekan en av de vackraste startbanorna som jag har befunnit mig på. Och att befinna sig på en flygplats som är omringad av snöklädda fjälltoppar och Ofotfjordens kalla vatten fick åtminstånde min fantasi att rusa iväg till svunna tiders vikingar.

2015-02-04 15.41.09Äntligen skulle det bli dags att få kliva ombord på den lilla flygmaskinen. En Bombardier Dash 8 100 med två PW121 turboprop motorer på 2150hk styck. För det är något speciellt med att flyga i små propellerplan. Synd bara att det inte händer allt för ofta även om det kanske skulle ta bort lite av charmen med såna här tillfällen.

De Havilland DHC-8 100

Tydligen så var det helt frisittning ombord på planer. Vilket resulterade i en slags trängsel som påminde om den till skolbussen för att få de bästa platserna. Så jag satte mig långt bak i planet på plats 6F precis bakom vingen.

2015-02-04 15.42.45Och jag måste medge att det faktiskt var gott om benutrymme för att vara ett så pass lite flygplan trots allt. Och det var även skönt att få ett ledigt säte bredvid mig. Så jag kunde sträcka ut mig extra mycket och njuta av färden.

2015-02-04 16.03.56Go’Fika

Och narutligtvis så kan man ju inte flyga utan något form av Go’Fika även om jag den här gången fick pynta 55 nok för en cola och en Kvikk Lunsj. Som faktiskt är lite godare men framförallt mycket mer retro jämfört med dem amerikanska antagonisten KitKat. Annars så är det nog faktiskt ingen större kulinarisk upplevelse. Men är man i Norge så gör man som norrmännen och äter minst nio Kvikk Lunsj.

2015-02-04 15.51.272015-02-04 15.57.512015-02-04 16.16.29Fördelen med just turbopropflygplan är att de flyger på en ganska så låg marschhöjd. Så att man får möjlighet att njuta av landskapet som passerar under resan. På ett helt annat sätt än med ett dito med jetmotorer som har mycket högre marschhöjd ovanför molnen.

Och tydligen så kan en manikyr inte skada inför nästa resa om jag får för mig att ta ytterligare bilder på en chokladbit. Och den var långt ifrån det godaste jag har besudlat mitt gomsegel med.

Bodö airport2Bodö airportVälkommen till civilisationen

Det märks tydligt att Bodø är en hub för resenärer som ska vidare inrikes i Nordnorge till områden som Helgeland, Lofoten och Vesterålen. Och det var ärligt talat skönt att återigen befinna sig på en flygplats som antyder civilisation. Med väskorna upphämtade från transportbandet. Så var det bara att lera reda på en taxi som skulle få ta oss till hotellet.

Väl vid taxikön så hade vi tur och fick den sista taxin då några lusekoftor kom fram till att dem kunde samåka. Annars så hade nog fått promenera bort till hotellet. Vilket sen skulle visa sig varit ett alternativ. Men då vädret inte var direkt gästvänligt så var det skönt med en taxi istället för en promenad.

/ JK

Taggad , , , , , , , ,

4 tankar om “Dash 8 100 till Bodø: Tågluff 68°Nord Del 4 av 7

  1. […] första delen, andra delen, tredje delen, fjärde delen och femte delen av Tågluff 68°Nord innan du fortsätter […]

    Gilla

  2. […] första delen, andra delen, tredje delen, fjärde delen, femte delen och sjätte delen av Tågluff 68°Nord innan du fortsätter […]

    Gilla

  3. […] ska få prova på att flyga med en ATR 72 en lite större turbopropp än den jag flög med mellan Narvik och Bodö i februari. Så det blir många nytta med nöje för en liten […]

    Gilla

  4. […] ta ett nytt personbästa i kortast flight. För tillfället så är den sträckan mellan Narvik och Narvik och Bodø med en Dash 8 […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: