Från Afterski till skidskola

Skidor
Fuck Bamseklubben, nu ska jag åka skidor!

När jag var liten så var det mer prioriterat för min familj att åka på en solresa. Än att spendera en vecka i en timrad fjällstuga i Sälen. För att sedan slåss med rabiata Liftwaffe tyskar om vem som stod först i kön. och det beror nog mest på att ingen av mina föräldrar hade något intresse för den ädla konsten att kasta sig ut för ett stup med två plankor på fötterna.

Där hela sporten bygger på att man ska samla poäng genom att sicksacka mellan pinnar.  Sen var det nog enklare att låsa in oss barn i Bamseklubben än att sätta oss i en skidskola. Och även om varken jag eller brorsan förstod vad de andra barnen vrålade på danska så kan jag inte klandra mina päron för semestervalet.

För jag hade själv aldrig något riktigt intresse av att börja åka varken bräda eller skidor som barn. Även om jag faktiskt provade på det ett par gånger under åtskilliga skolresor i låg och mellanstadiet. Dock så åkte jag en hel del långfärdsskridskor under ett par vintrar som barn med en polare. Så här i efterhand så har jag börjat fundera på om han egentligen var en förrymd lusekofteterrorist som saknade sitt gamla hemlands nationalsport.

AfterskiFrån Afterski till skidskola

Sista gången som jag faktiskt hyrde en komplett skidutrustning var i Åre 2007. I samband med att jag hade fått en idé om att jag faktiskt skulle ge mig fan på att åka lite innan det var dags för att dricka bärs på kvällen. Men det slutade med att krimskramset mer blev en rätt schyst accessoar precis som för de flesta Stockholmarna i fjällen. Som precis som mig upptäckte att vi var för tuffa för att hänga i någon töntig skidskola och lära oss åka från grunden inför kommande skidresor.

Nackdelen med att börja i en skidskola som vuxen är inte längre att få någon rockystämpel i pannan. Utan snarare det faktum att allt kommer att vara så pass uppstyrt och seriöst att man inte kommer få åka slalom mellan plastsvampar. Eller ens få ha möjligheten att tackla någon finnig student som är utklädd till uggla eller till någon annan form av skidmaskot. Utan att man kommer att bli hotad med en polisanmäla, eller åtminstånde få konstiga blickar av andra gäster i baren.

Redan förra året så fick jag någon fix idé om att jag kanske borde ta tag i mitt skidåkande. Men det dog ju ganska så radikalt i och med min spontana emigration till Malta. Men nu när jag är tillbaks i Sverige så bor jag periodvis ganska så nära en mindre skidanläggning. Så det är kanske dags att sätta mig i skolbänken och gå i en skidskola? Så att jag kan få ut något av mer av vintern än lite skoteråkning och snöskottning.

SKIGStundande 30årskris kanske?

En av de främst bidragande orsakerna till mitt nyfunna intresse för just skidåkning grundar sig delvis i det faktum att jag vill göra något nytt. Och vad kan då vara mer passande som vinteraktivitet när ändå större delen av Europa är kallt och trist. Sen så närmar jag mig ju det där magiska 30-sträcket med stormsteg.

Så det är ju faktiskt lite så där nu eller aldrig! som gäller. Även om jag faktiskt är medveten om att jag nog inte kommer kunna komma upp i samma klass som freestyleåkaren Jon Olsson. Så spelar det inte riktigt någon roll för min del. Dels för att jag är minst lika mycket ute efter själva resan till den sabla skidanläggningen som att faktiskt få åka lite offpist på sikt när skilsen sitter.

Sen är ju fördelen för min del att jag kan plocka med mig ett extra bagage på flyget gratis som Star Alliance Gold member. Eller hela fyra väskor med SAS. Så jag kan resa billigt med min nyinköpta skidutrustning (som kanske kommer till användning ett par gånger per år),  Om inte annat så kan jag ju alltid erbjuda mig att checka in eventuellt resesällskaps skidor gratis.

Med tåg mot Alperna

Flyg i all ära men det kommer nog bli åtminstånde en skidresa med tåg till Alperna från Köpenhamn (om jag nu skulle fastna för min nya mördarhobby vill säga). För det är nog ganska storslaget att sakta kuska fram bland Alpdalarna med en skål gulasch och imponeras av landskapet.

För att sen glida in mitt i en liten by, bära ut all skidutrustning och trängas med andra kretina medresenärer. Innan det är dags för att köpa liftkort och dra på sig pjäxorna med skidorna över axeln. Och se så där bajsnödigt världsvan ut på väg mot liften. Innan att det är dags för att be till Gud att man klarar sig helskinnad ner för den svarta pisten.

/ JK

Taggad , , , , , ,

2 thoughts on “Från Afterski till skidskola

  1. […] väldigt sugen på att bara kliva av tåget och ta nästa dagen efter. Kanske hade jag hunnit med en lektion i slalombacken också. För vid det här laget var jag nära på svältgränsen och fruktansvärt trött på […]

    Gilla

  2. […] om man inte åker sysslar med vintersport? Även om tanken är att jag någon gång ska ta tag i min alpina karriär vilket jag skulle ha gjort redan förra […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: