Svenskarna reser inte till någonting, dem reser från någonting

ms1203_111031

Efter att ha tillbringat drygt två månader på Malta så har jag så sakta börjat analysera mina intryck. Och försöker i det här inlägget av Grattis Världen komma fram till vilka gemensamma nämnare det finns för de svenskar som årligen kommer ner till ön. För ytterst få verkar känna till att de tre stadsområdena Sliema, St Julians och Gzira kan jämföras med en svenskkoloni som inhyser närmare 6.500 svenskar.

Jämförelsevis är 6.500 personer inte mer än en slumrig svensk småstad. Men när man tänker på att Malta har en totala befolkning endast utgörs av 400.000 personer fördelat på två öar. Så blir så blir 6.500 svenskar fördelat på några få kvadratkilometer en ganska så omfattande minoritet med ytterligare cirka 1500 svenskar som är utspridda över både Malta och Gozo.

Det jag har kommit fram till är det faktum att man grovt kan kategorisera svenskarna i tre fack. Och naturligtvis har jag skrivit detta med en ironisk tvist och generaliserat mycket i sann Grattis Världen anda.

Att den svenska arbetsmarknadspolitiken är ett skämt råder det nog inga tvivel om oavsett vem man frågar. Men Arbetsförmedlingen har slagit på den stora trumman och börjat erbjuda arbetslösa ungdomar att ”Kick-starta sitt nya liv i soliga Malta” i ett nära samarbete med alla de svenska rekryteringsbolagen som finns här nere.

Personligen så anser jag att det är ett genidrag av Arbetsförmedlingen för att sminka upp sin statistik över hur många som skrivs ut ur bidragsträsket. Under min tid på ön så har jag träffat många personer som Arbetsförmedlingen fullkomligen har pumpat ner. Mestadels rör det sig om oerfarna och förväntansfulla ungdomar utan någon som helst livserfarenhet. Som inte ens har hunnit flytta hemifrån innan dem skickas med hit.

Men vad de dock inte får veta är att säljföretagen de hamnar hos ofta kräver höga prestationer redan från start. Och tydligen kommer det som en chock för en skoltrött student som har varit arbetslös sen bakfyllan efter studentfesten.Många av dessa är unga par som ser någon form av romantisk framtid på en palmprydd ö i solen. Vissa av dem ger upp efter endast ett par veckor och beger sig hemåt med svansen mellan benen. Medan andra ser till att komma till andra och bättre företag.

Men enligt min generella uppfattning utgörs den genomsnittlige Maltasvensken av en person som är omkring 22 år och vars  tidigare arbetslivserfarenhet antingen kommer från antingen butiksjobb eller Mc Donalds. Personen har antingen åkt ner med några polare eller sin partner för att prova på att jobba utomlands ett par månader. Fokuset ligger ofta på att flesta hårt då alkohol är billigt och barerna i Paceville inte stänger fören framåt småtimmarna.

Till sist så har vi skaran av fredlösa svenskar som finns i alla åldrar. Dessa har ofta en ganska brokig bakgrund vilken man inte pratar om. Malta är en fristad som utgör en andra chans i livet vilket man inte skulle få i Sverige. Det är även dessa som har en förmåga att anpassa sig bäst till det nya livet på ön. Men ett gediget bagage av livserfarenheter och ett street-smart beteende.

I vilket fack jag bör kategoriseras låter jag vara osagt. Men jag har precis som dem flesta andra tröttnat ut på Sverige i många avseenden och behöver få en viss distans. Och för mig har Malta blivit mitt nya hem.

/ JK

Taggad , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: